Regler för ftalater i konsumentprodukter i Sverige

Regler för ftalater i produkter
Säljer du leksaker, kosmetika, elektronik, eller plastprodukter? Då är det viktigt att säkerställa att de inte innehåller ftalater, som är förbjudna eller begränsade beroende på typ av produkt. I denna guide förklarar vi vad svenska företag som tillverkar eller importerar varor måste veta om EU regler gällande ftalater, och hur du kan säkerställa att era produkter möter kraven.

Content Overview

Vad är ftalater?

Ftalater är en grupp kemikalier som används för att göra plaster mjukare. Kort sagt är syftet att förbättra materialets kvalitet och hållbarhet. Det finns dock många nackdelar med ftalater. Forskning tyder på att ftalater har en starkt negativ påverkan på fertilitet, speciellt när det gäller män. Därtill sägs ftalater också vara cancerframkallande och leda till ökad fetma.

Exempel på ftalater

Di-(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP)
Diisobutyl phthalate
Bis(2-methoxyethyl) phthalate
Dibutyl phthalate (DBP)
Diheptyl phthalate
Decyl octyl phthalate
Diisooctyl phthalate
Bis(methylcyclohexyl) phthalate
Diisopentylphthalate
Dipropyl phthalate

Är ftalater förbjudna inom EU?

När det gäller leksaker är ftalater förbjudna. För de flesta andra produkter måste mängden ftalater vara under de gränsvärden som sätts. Att tillsätta en så liten mängd ftalater är sällan tekniskt möjligt, så i praktiken eftersträvar många tillverkare och importörer att se till inga ftalater finns i något material eller komponent.

Hur regleras ftalater i EU?

Nedan följer en översikt på ett flertal EU direktiv och förordningar som täcker ftalater.

REACH

REACH förordningen sätter gränsvärden för kemikalier i alla konsumentprodukter, vilket täcker många typer av ftalater. Nedan följer en lista som du kan hitta i Annex XVII:

DEHP
DBP
BBP
DIBP
DINP
DIDP
DNOP

Vad detta innebär rent praktiskt är att du inte kan sälja en produkt i Sverige och övriga EU som innehåller, exempelvis, DEHP över det satta gränsvärdet.

Leksaksdirektivet

Leksaksdirektivet förbjuder substanser som kan skada barns hälsa, vilket också täcker vissa typer av ftalater. Således får leksaker inte innehålla vissa ftalater alls. Kemikalieinspektionen uppger att det också gäller vissa andra typer av artiklar för barn.

RoHS direktivet

RoHS direktivet, vilket täcker elektroniska komponenter, sätter också gränsvärden för ftalater:

DEHP
BBP
DBP
DIBP

Kosmetika

När det gäller smink, hudvårdsprodukter och andra produkter som faller inom Cosmetic Product Regulation så listas följande ftalater som förbjudna under bilaga II:

Dibutyl phthalate
Diethylhexyl phthalate
bis(2-Methoxyethyl) phthalate
n-Pentyl-isopentylphthalate
di-n-Pentyl phthalate
Diisopentylphthalate
Benzyl butyl phthalate
Diisobutyl phthalate
Dihexyl phthalate
Dicyclohexyl phthalate
Diisohexyl phthalate
Diisooctyl phthalate

Då dessa listas som förbjudna substanser är det alltså inte ett fråga om att hålla sig under ett visst gränsvärde – utan att kosmetiska produkter inte får innehålla listade substanser.

Vilka produkter kan innehålla ftalater?

I huvudsak så är det plaster som innehåller ftalater, och först och främst PVC plaster, vilket också är känt som polyvinylklorid. PVC används för att bland annat tillverka leksaker, badringar, och presenningar. Ftalater kan också finnas i coatings och vissa färger som appliceras på ytan.

Exempel

Leksaker
Badringar
Uppblåsbara produkter
Plastförpackningar
Elektronik
Presenningar
Yogamattor
Kosmetika

Vilka material kan innehålla ftalater?

Den största risken är PVC plaster, där det är regel snarare än undantag att ftalater tillsätts – åtminstone när det gäller PVC som tillverkats i länder utanför EU. Dock har vi även noterat fall där coatings på exempelvis klockarmband visat sig innehålla ftalater.

Dock kan PVC och andra plaster tillverkas utan ftalater, men det kostar mer. I slutändan handlar det om just kostnad, snarare än att ftalater är ett måste.

Dock handlar det i regel inte om någon större skillnad, utan i regel är material utan ftalater bara ett par procent dyrare att tillverka.

Varför säljs produkter som innehåller ftalater?

Som sagt är det billigare att tillverka plaster med ftalater än utan ftalater. EU och därmed Sverige sätter också högre krav än andra länder när det gäller ftalater. Vid import från länder utanför EU är det absolut inte så att du skall ta för givet att fabrikerna möter just EU kraven på ftalater, eller att de ens känner till dessa.

Därtill beställer många svenska konsumenter produkter direkt från e-handlare utanför EU. Då handlar det ofta om varor som inte tillverkats specifikt för EU, och således med större sannolikhet innehåller ftalater.

Sedan kan det också vara en fråga om kontaminering. För drygt tio år sedan jobbade jag med ett företag i Sverige vid tillverkning av PVC material som inte fick innehålla ftalater då materialet skulle användas för tillverkning av leksaker.

Vid varje order genomförde tester hos SGS i Shanghai för att säkerställa att så var fallet, vilket det var, fram till en batch som helt plötsligt visade sig innehålla DEHP. Detta var för oss konfunderande, då fabriken var fullt medveten om kravet på att materialet skulle vara helt fritt från ftalater, och det faktum att vi alltid verifierade detta genom tester.

I just detta fall visade det sig att detta inte var en fråga om en medveten handling från fabriken, utan att ett smörjningsmedel i maskinen hade kontaminerat PVC plasten. Det handlade i slutändan om en mycket liten mängd DEHP, men det spelade ingen roll då materialet skulle vara helt fritt från ftalater. Således var materialet obrukbart för det tänkta ändamålet.

Hur kan vi som företag undvika att importera eller tillverka produkter med ftalater?

Det är viktigt att vara medveten om är att tillverkning av ftalat fritt material absolut inte skall tas för givet. Detta bör vara en självklarhet när du beställer från tillverkare i Asien, men även när det gäller leverantörer inom EU måste detta understrykas.

För det första måste du klargöra för leverantören att produkterna eller materialet måste möta EU kraven gällande ftalater. Det är ännu bättre om du kan hänvisa till ett specifikt direktiv eller förordning – exempelvis REACH förordningen eller leksaksdirektivet. Detta bör också kompletteras med en komplett lista på de ftalater som är begränsade eller förbjudna.

Därtill är det ofta nödvändigt att kontrollera om leverantören har testrapporter som styrker att deras material är fritt från ftalater. Detta garanterar inte att så alltid är fallet, men det ger en god indikation på om de har tidigare har tillverkat material som möter EU kraven.

Jag har jobbat med tillverkning i Kina i många år, och då är det helt avgörande att leverantörer har testrapporter från tidigare produktion som styrkte att de mött EU kraven. Om inte, så ansåg vi att det var en för stor risk att jobba med dem.

I slutändan är det också nödvändigt att material testas i enlighet med de direktiv och förordningar som är applicerbara. Det är det enda sättet att verkligen vara säker.

Vad kan hända om vi säljer produkter som innehåller ftalater?

Om du säljer exempelvis leksaker och kosmetika som innehåller DEHP eller andra ftalater så kan det leda till säljförbud och återkall.

Det gäller också konsumentprodukter i allmänhet då ftalater begränsas av REACH. Faktum är att ftalater står för en ganska stor del av alla återkall inom EU, vilket påvisar att detta fortsätter vara ett stort problem. Detta kan dock undvikas om produkter testas innan de säljs i Sverige och övriga EU.