Tungmetaller och kemikalier regleras i praktiken alla konsumentprodukter som säljs i Sverige och övriga EU. Det finns specifika förbjud och gränsvärden för bland annat bly och ftlater som täcker textil, barnvårdsartiklar, leksaker, kosmetika, och köksartiklar.
Trots detta säljs det idag produkter i Europa som innehåller höga halter av förbjudna eller på andra sätt reglerade kemikalier, vilket har ett flertal förklaringar.
I denna artikel listar vi några av de viktigaste EU förordningarna som täcker kemikalier i konsumentprodukter. Artikeln går också in närmare på hur du kan kontrollera vilka ämnen som produkter innehåller, med ett fokus på importörer.
Content Overview
Kostnadsfri konsultation (30 min)
- Boka en kostnadsfri konsultation om du har frågor om:
- EU krav för konsumentprodukter
- Certifiering och märkningskrav
- Labbtester
- Med vänliga hälsningar, Ivan Malloci, Compliancegate.se
REACH
REACH förordningen sätter gränsvärden och krav på rapportering som täcker praktiskt taget alla konsumentprodukter. Nedan följer exempel på substanser som har gränsvärden satta av REACH:
- Bly
- Nickel
- Kadmium
- Ftalater
Det finns gränsvärden som är specifika för vissa produktgrupper, exempelvis barnvårdsprodukter eller kläder.
Hur kan jag möta REACH kraven?
Produkten skall inte innehålla halter av tungmetaller och kemikalier som överstiger gränsvärdena. Detta måste i sin tur verifieras genom någon form av testrapport, som i praktiken för det mesta kräver att ett utomstående testföretag anlitas.
RoHS
RoHS direktivet sätter gränsvärden för flera tungmetaller och ftalater i elektronisk utrustning. Nedan följer en översikt:
- Bly (0,1 %)
- Kvicksilver (0,1 %)
- Kadmium (0,01 %)
- Sexvärt krom (0,1 %)
- Polybromerade bifenyler (PBB) (0,1 %)
- Polybromerade difenyletrar (PBDE) (0,1 %)
- Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) (0,1 %)
- Butylbensylftalat (BBP) (0,1 %)
- Dibutylftalat (DBP) (0,1 %)
- Diisobutylftalat (DIBP) (0,1 %)
Det innebär att individuella komponenter, kretskort, lödtenn och andra material i elektroniska produkter inte får innehålla ovanstående substanser i halter över gränvärdena.
Hur kan jag möta RoHS kraven?
Produkten får som sagt inte innehålla substanser över satta gränsvärden. Därtill finns krav på CE märkning, EU försäkran, manual, spårbarhet och teknisk dokumentation.
Leksaker
Leksaker som säljs inom EU måste möta kraven som listas under Leksaksdirektivet (2009/48/EG). Detta direktiv förbjuder vissa typer av allergiframkallande doftämnen, och ställer krav på gränsvärden för tungmetaller och kemikalier.
I praktiken följer många varumärken kraven inom EN 71-3, som är en harmoniserad standard under Leksaksdirektivet (2009/48/EG).
Hur kan jag möta kraven för leksaker?
Labbtester är nästan alltid nödvändiga för att stäkerställa att nivåerna inte överskrider de som anges under EN 71-3 samt direktivet i helhet. Därtill måste leksaker vara CE märkta och ha spårbarhetsmärkning. EU försäkran, manual och teknisk dokumentation är även det ett krav.
Köksartiklar och matförpackning
När det gäller produkter som skall vara i kontakt med livsmedel, vilket på engelska brukar refereras till som Food contac materials, så finns det krav som dels gäller för alla material, sedan krav som gäller för specifika typer av material.
Det som skiljer dessa kemikalieregleringar är i stora drag att det ställs större krav på att kemiska substanser inte skall föras över under upphettning eller andra tillstånd.
Exempelvis får inte en lunchlåda eller bestick föra över substanser till den mat som de kommer i kontakt med.
De specifika kraven på substanser och gränsvärden beror på typen av material. Det finns exempelvis specifika regler för plaster och keramik. Därtill finns ett antal vägledande dokument för bland annat metaller och silikon.
Översikt
- EU Food Contact Materials Framework Regulation (EC) 1935/2004
- Plastic FCM Regulation (EU) 10/2011
- Recycled Plastic FCM Regulation (EU) 2022/1616
- Use of Bisphenol A in Varnishes and Coatings Regulation (EU) 2018/213
- Ceramics Directive 84/500/EEC
- Regenerated Cellulose Film Directive 2007/42/EC
- Active and Intelligent FCM Regulation (EC) No 450/2009
- Polyamide and Melamine Plastic Kitchenware from China or Hong Kong Regulation (EU) No 284/2011
- Epoxy Derivatives Restriction Regulation (EC) 1895/2005
- Teats and Soothers Directive (93/11/EEC)
- Good Manufacturing Practice for FCM Regulation (EC) No 2023/2006
Hur kan jag möta kraven?
Labbtester är i de flesta fall nödvändiga. Därtill finns det krav på märkning, samt dokumentation som Declaration of Compliance. Det bästa är att låta ett testlabb avgöra vilka tester som är applicerbara för materialen i fråga.
Kosmetika
EU:s kosmetikaförordning (EG) 1223/2009 listar förbjudna kemikalier samt gränsvärden för kemikalier. I bilaga II hittar du en lista på ämnen som är förbjudna i kosmetiska produkter.
Exempel
- Bly
- Kadmium
- Ftalater
- Nonylfenol och nonylfenoletoxilat
- Oktametylcyklotetrasiloxan (D4) och dekametylcyklopentasiloxan (D5)
Hur kan jag möta kraven?
Kosmetiska produkter måste testas för att säkerställa att de inte innehåller kemikalier och tungmetaller som överskrider satta gränsvärden. Därtill finns krav på märkning och dokumentation.
Andra direktiv och regleringar
Denna artikel täcker inte alla EU direktiv och regleringar som täcker kemikalier. Nedan följer ett flertal exempel:
- Battery Regulation
- Battery Directive
- Classification, Labelling and Packaging (CLP) Regulation
- Persistent Organic Pollutants Regulation
Vanliga frågor och svar
Är importörer ansvariga för att produkten möter kemikaliekraven?
Ja, importörer är i praktiken ansvriga för att de produkter de introducerar på marknaden möter kraven. Att sälja produkter som innehåller halter av förbjudna ämnen, eller har halter över satta gränsvärden, kan leda till säljsförbud och böter.
Hur kan vi veta vilka kemikalier som finns i vår produkt?
I teorin kan ni begära att leverantören bifogar testrapporter. Detta fungerar dock i praktiken enbart när det gäller större leverantörer. Om du beställer från mindre fabriker i Asien så kan du inte räkna med att de har testrapporter eller annan data på kemikalier i de material som används för att tillverka produkter.
I praktiken är det således ofta nödvändigt att labbtesta material och färdiga konsumentprodukter.
Vad kostar kemikalietester?
Kostnaden för kemikalietester beror i regel på följande faktorer:
1. Antal unika material
2. Antal färger
3. Antal tester som är relevanta för materialet i fråga
Desto fler unika material och unika färgvariationer av dessa produkter det handlar om, desto högre blir kostnaden för labbtester. Vissa material krävs också mer omfattande tester än andra.
Exempel
Haklapp (1 färg): 1400 USD
Haklapp (6 färger): 4500 USD
Är det obligatoriskt att labbtesta produkter?
Det är inte alltid obligatoriskt att labbtesta produkter. Dock måste du säkerställa att produkten inte innehåller substanser över satta gränsvärden, eller förbjudna ämnen för den delen. I praktiken innebär det ofta att produkten måste testas, såvida inte fabriken mot förmodan har dokumentation för alla material.
Varför säljs det produkter i Sverige som innehåller höga halter av förbjudna ämnen?
I min mening beror det dels på att det ofta saknas information om kemikalier i material och komponenter som tillverkas utanför EU. I praktiken innebär det att du helt enkelt inte kan få testrapporter från en tygleverantör i exempelvis Vietnam eller Indien. Det betyder i sig inte att materialet innehåller förbjudna eller höga halter av reglerade kemikalier, men det kan vara så.
EU har striktare regler än någon annan marknad, och det långt ifrån alla produkter och material som tillverkas för att säljas i EU. EU dikterar inte regler för hela världen, och det är alltså inte speciellt förvånande att det tillverkas material och produkter vars halter av reglerade kemikalier överskrider EUs gränsvärden.
Därtill är det många svenska företag som inte är medvetna om kemikaliekraven för den typen av produkter de säljer. Många antar att “fabriken där borta har säkert koll” och fortsätter beställa produkter utan att verifiera testrapporter eller få labbtester genomförda.
Sedan är det många produkter idag som skickas direkt till konsument från länder utanför EU. Det är inte praktiskt genomförbart för myndigheterna att kontrollera varje individuell leverans, och kanske ansvaret faller på den individuella kunden. Återigen är det viktigt att vara medveten om att andra länder sätter sina egna regler för kemikalie i konsumentprodukter, och beställer du då från ett annat land kan du inte räkna med att de per automatik efterlever EU krav.